Därför firar vi Allhelgona
Allhelgona är en stämningsfull helg där man firar de döda genom att tända massor av ljus i höstmörkret. Det är en kristen helg, men den har flyttats för att man skulle få fler lediga dagar på hösten. Här berättar vi lite om varför och hur vi firar Allhelgona, då vi tänker lite extra på nära och kära absent friends.
Alla helgons dag är en gammal kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Det äldsta beviset för att Allhelgonadagen firades i Sverige finns i Vallentunakalendariet i en anteckning från 1190. Allahelgona har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Att den flyttades berodde på att man ville ha fler lediga dagar på hösten, samtidigt som lördagen var en arbetsdag när flytten gjordes. Då ändrades också almanackans namn på 1 november till Allhelgonadagen. Söndagen direkt efter Alla helgons dag döptes 1983 till Alla själars dag, till minne av alla döda.
Seden att uppmärksamma helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen. Efter ett tag hade man så många olika helgon att det inte fanns tillräckligt med dagar att fira dem i almanackan. Då infördes Allhelgonadagen som en samlingsdag som man kunde fira alla mindre viktiga helgon som inte hade en egen dag i kalendern på. Från början firades denna dag på våren. Efter Pantheons invigning som kyrka i Rom den 13 maj 608 flyttade man firandet till den 1 november. Det datumet fastslogs sedan av påven Gregorius VII.
I Sverige växte traditionen att tända ljus på gravarna vid Allhelgona fram i slutet av 1800-talet. Innan dess tändes gravljus främst på julafton. Den seden levde kvar in på 1940-talet. Nu tänder vi ljus i våra kyrkor och på kyrkogårdarnas gravar på lördagen när det är Alla helgons dag. Även om traditionen är rätt ny har den rötter i urtida seder som kalas vid de dödas gravar med kult och blot på gravfälten.
Med rötter i förkristna keltiska traditioner, som togs över av kristna germaner, skapades en mer allmän minnesdag över de döda. Man trodde att de döda återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar i samband med sommarens slut och vinterns början. Det lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet alla själars dag den 2 november, som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan för de döda, requiemmässa, då man önskar de döda evig vila. I samband med reformationen 1527 – 1544 slutade Alla själars dag att vara helgdag i protestantiska länder men i Sverige fanns dagen kvar i almanackan ända in på 1700-talet med namnet Själadagen. För att inte blanda samman "alla helgon" och "alla döda" firas enligt 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" alltid på en lördag i början av november. Söndagen efter Alla helgons dag har "fått namnet Alla själars dag.
I anglosaxiska länder firar man Halloween dagen före Alla helgons dag. Halloween firas alltid den 31 oktober, eftersom det är den dagen som är All Hallow's Eve i dessa länder, med Alla helgons dag som fast helgdag dagen därpå, den 1 november. Ordet Halloween är en språklig förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton). På Halloween firar man mer lättsamt och barnsligt på ett sätt som fick ordentligt fäste även i Sverige från mitten av 1990-talet.
I anglosaxiska länder besöker barn, som ser så otäcka ut som möjligt, hus som har en utsmyckad pumpa utanför under Halloween. Barnen kan vara utklädda till häxor, spöken eller liemannen. I pumporna som sätts ut har man skurit ut ett skräckinjagande ansikte för att skrämma bort onda andar. När barnen ringer på frågar de den som öppnar om personen föredrar "bus eller godis?". Väljer den som bor i huset ”bus” utsätts personen för ett mer eller mindre skämtsamt rackartyg. Det symboliserar de onda andar som följt med upp vid årets skörd. Det är nämligen inte bara kära anhöriga som har lämnat oss under året som kommer fram som goda andar. Även de onda frigörs vid skörden. Därför ställs pumpan fram för att mota bort de onda andarna från våra hem. De onda andarna avskyr allt med ljus, som solljus eller eldsken. Därför är det viktigt att tända ett levande ljus i pumpan för att öka den avskräckande effekten.