Expertpanelen presenterar vallöften som gör bostadsmarknaden bättre

Vår expertpanel, med fyra experter som har olika infallsvinklar, berättar om vilka bostadspolitiska vallöften de tycker skulle förbättra bostadsmarknaden.

En del av problemet verkar vara att politikerna inte räknar med att man vinner några val på att driva bostadspolitik. 2021 blev det tvärtom uppenbart för regeringen att man däremot kan förlora regeringsmakten på grund av bostadspolitik när Vänsterpartiet väckte ett misstroendevotum som ledde till att statsminister Stefan Löfven förlorade makten sedan regeringen föreslagit fri hyressättning i nyproducerade bostäder för att stimulera byggandet. Samtidigt är boendet, och möjligheten att hitta en bostad som passar behoven man har av avgörande vikt både för alla som bor i Sverige och för att samhälle och näringsliv skall fungera på ett sätt som ger oss alla det välstånd vi vill ha. Låt oss därför hoppas på en mer aktiv bostadspolitik med genomgripande reformer framöver!

På temat politiska förslag blev vi glatt överraskade när regeringen budgeterade pengar till Lantmäteriet för att upprätta ett bostadsrättsregister som ger en säkrare hantering när lägenheter utgör säkerhet för bostadslån. Vi presenterade ett sådant förslag för dåvarande justitieministern redan 2023 i SVT Rapport. Ett centralt register minskar risken både för oavsiktliga fel och för att en bostadsrätt belånas dubbelt eftersom en bank inte ser om den redan är belånad i någon annan bank. Styrkta av att det förslaget äntligen realiseras relanserar vi nog vårt förslag om att den som säljer en bostad får det avdragsgilla mäklararvodet förtryckt på deklarationsblanketten. Det underlättar deklarationen för alla som säljer en bostad samtidigt som det försvårar för mäklare att undanhålla förmedlingsarvodet från beskattning. Det sanerar mäklarbranschen på ett sätt som är extra värdefullt nu när mäklarna skall motverka penningtvätt, samtidigt som mindre fusk ger mer pengar till välfärden. Förra gången fick vi förslaget till riksdagen - där ett par miljöpartister röstade fel så att förslaget föll...

Vår expertpanel, med fyra experter som har olika infallsvinklar, tipsar politikerna om vilka vallöften som kan ge en bättre bostadsmarknad.   

Helena Bornevall, makroekonom med fokus på bostadsmarknaden i Handelsbanken.

Först och främst finns det ingen mirakelkur för att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden. Prisnivåerna är i utgångsläget höga, liksom byggkostnaderna. Och många åtgärder riskerar att driva upp bostadspriserna ytterligare. Jag skulle vilja se en långsiktig strategi för att bidra till stabila förutsättningar för bostadsbyggandet och minskad boendesegregation. Huruvida amorteringskrav ska lättas på bör rimligen ses i en bredare kontext, så att inte efterfrågan tar snabb fart och vi riskerar prisfall längre fram. Snarare än generella stöd till byggbranschen ser jag gärna reformer som förenklar byggprocessen. Även om bostadsbyggandet förblir kring dagens lägre nivåer kan bostadsbristen komma att minska, då befolkningstillväxten bromsar in. Regeringens aviserade stöd till bostadsbyggande i norra Sverige är vettig mot bakgrund av den snabba gröna omställningen. Det finns även skäl att prioritera reformer för ökad energieffektivisering, givet EU:s nya krav på fastigheters energiprestanda.



Erik Olsson, grundare av Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Det skulle vara värdefullt att öka rörligheten så att bostäderna vi har används effektivare. När reavinstuppskoven gick från att vara så dyra att ingen ville ha dem, till att bli helt gratis, var man tvungen att begränsa dem till maximalt 3 Mkr. Det räcker inte utan ger inlåsningseffekter särskilt i tillväxtområden där värdetillväxten på bostäder har varit störst. Om man reformerar uppskoven genom att tillåta obegränsade reavinstuppskov med en kostnad som är kopplad till ränteläget, så att uppskoven alltid är ”lagom attraktiva”, kan man få uppskov som gör större nytta utan att det kostar något. Tack vare att man inte behöver betala kostnaden för uppskov årligen i vårt förslag, utan först när man är nettosäljare och inte behöver pengarna till en ny bostad, behöver man varken subventionera uppskoven som nu eller sänka reavinstskatten. Förslaget är fördelningspolitiskt neutralt och ökar rörligheten så att bostadsmarknaden fungerar bättre utan att det kostar staten något. Andra åtgärder som skulle öka rörligheten är gynnsammare regler för ränteskillnadsersättning och säkerhetsbyten.

 

Fredrik Wickström, marknads- och försäljningschef på Bonava.

I dagens konjunktur är finansieringsfrågan för nya bostäder central. Bankerna är avvaktande och staten skulle kunna fungera som en garant för att säkerställa att det byggs. Då skulle bostadsutvecklare och banker våga göra de investeringar som krävs.

En annan fråga som regeringen borde agera på är att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det finns flera intressanta förslag i debatten, som lättade amorteringskrav och subventionerade lån för förstagångsköpare, vilket skulle göra det enklare för ungdomar att köpa sin första bostad.

Även tillgången till byggbar mark för småhus är något som kräver större uppmärksamhet. Många vill bo i villa eller radhus, men kommuner har ofta prioriterat flerbostadshus i större områden. Det har lett till en brist på mark för småhus, vilket i sin tur bromsar flyttkedjorna som skulle kunna skapa större rörlighet på bostadsmarknaden och gynna fler hushåll i olika livsfaser.

 

Robert Boije, chefsekonom SBAB

Det finns några – för statskassan – mindre kostsamma åtgärder som borde vara lågt hängande frukter för att få till stånd bättre rörlighet på bostadsmarknaden. Ta bort taket på 3 miljoner kronor i kapitalvinstbeskattningen så att mer eget kapital kan tas med vid köp av ny bostad. Gör också kvotregeln i kapitalvinstbeskattningen mer generös så att det blir bättre incitament för äldre villaägare att sälja och flytta till en mindre bostad. Minska stämpelskatten kraftigt eller slopa den helt. Den slår inte bara hårt mot produktionen av nya småhus/villor utan utgör också en ren transaktionsskatt som minskar rörligheten på andrahandsmarknaden. Vid behov av finansiering kan åtgärderna helt eller delvis finansieras genom en måttlig höjning - och kanske även differentiering - av fastighetsavgiften.

Läs mer

Vill du läsa mer om bostadsmarknaden kan vi rekommendera vår Marknadskommentar.

Tillbaka till toppen